webmaster

På nätets sökmotorer kommer det ofta upp ”andra har också frågat” när du söker på ett ämne eller en fråga kring ett ämne. Frågorna nedan kan komma upp när du söker på ”infraröd bastu”. I den här texten ställer vi de frågorna – och utvecklar svaren.

Vad är en infraröd bastu bra för?

Det här är kanske en av de frågorna med mest sökningar på i sammanhanget. Det finns flera fördelar med en infraröd bastu. Till exempel:

• Inte lika varmt och fuktigt.
  Det blir inte lika varmt och fuktigt i en infraröd bastu, vilket gör att många anser att det är behagligare att basta under en lite längre period. Värmen tränger istället in längre i kroppen – så det behövs inte lika höga temperaturer för att börja svettas.
• Effektiv kaloriförbränning.
  Det är allmänt känt att det går att bränna kalorier genom att basta. Bastar du med IR-strålar bränner du kalorier mer effektivt än med vedeldad värme.
• Billigt i drift.
  En infraröd bastu är billig i drift – och de kan också vara billiga i inköp om du väljer en av de enklare modellerna.

Vilken är den bästa?

På den här frågan hänvisar sökmotorn till en länk till ett test från 2020. Syftet är inte att göra reklam eller framhäva en speciell infraröd bastu framför en annan, så vi nämner inte testvinnaren här. Däremot kan vi titta på de egenskaper och funktioner som testarna utvärderade, för att se vad som utmärker de bästa modellerna.

Testvinnaren utmärker sig med bland annat följande:

• Intern kontrollpanel
• Mp3-spelare
• Radio
• Sex keramiska värmare

Med den digitala kontrollpanelen kan man kontrollera bland annat lampor, stereo och ärmen från insidan. Således behöver du inte gå ut och vrida på ett reglage eller liknande – du kan lugnt luta dig tillbaka och ställa in den temperatur som du önskar. En annan egenskap hos testvinnaren är att det finns en luft-joniserare som ska göra upplevelsen mer behaglig.

Andra faktorer som utvärderades i testet var bland annat material, pris, hur enkel monteringen är samt dess utseende.

Hur varmt blir det?

Du kan som regel själv kontrollera temperaturen, men som nämnt lite högre upp krävs inte lika temperaturer i en infraröd bastu som i en som är vedeldad. Normalt brukar det ligga mellan 40 och 65 grader Celsius i en infraröd bastu – och upp till 100 grader i en traditionell.

Ett projekt sannerligen värt sitt namn är ett stambyte – hur ofta det ska göras är en vanlig fråga som dyker upp hos bostadsrättsföreningar, villaägare och fastighetsägare. Det korta svaret på frågan om hur ofta stambyte behöver utföras är att det rekommenderas att byta stammar och ledningar mellan vart 30:e och vart 60:e år.

Det långa svaret finner du nedan.

Belastning påverkar livslängden

En avgörande faktor som påverkar ditt stambyte – hur ofta det ska göras i alla fall – är belastningen. En fastighet med många trångbodda lägenheter kommer att behöva byta rör oftare än en likvärdig fastighet med färre boende. Även de boendes vanor spelar in; om saker spolas ned som egentligen inte bör spolas ned kan det påverka rören negativt.

Hur känsliga rören är för ökad belastning beror på material. Vissa material har en betydligt högre livslängd än andra. På senare år har till exempel plast blivit vanligt. Medan det förvisso är billigt, så är inte livslängden lika god som med exempelvis koppar eller gjutjärn.

Nu för tiden är det vanligt att man använder sig av följande material:

• Segjärn
• Gråjärn
• PVC
• PE

Bland de mindre vanliga rören finns bland annat rör av galvstål, andra typer av stål samt betong.

Stambyte, hur ofta? Låt rören inspekteras för att vara säker

För att vara på den säkra sidan är det en god idé att låta rören kontrolleras ungefär vartannat år. Vill man känna sig ännu tryggare kan det med fördel ske årligen. Ju större chans det är att upptäcka ett problem tidigt, desto mer pengar kan sparas – och besvär besparas – genom att vidta rätt åtgärder snabbt.

Vid en inspektion kan en rörfirma komma till platsen och använda kameror för att kontrollera ledningarnas och stammarnas skick. Vid enstaka fel är frågan ”stambyte – hur ofta?” kanske inte särskilt relevant. I en sådan situation är det mer angeläget att tala om en relining, eller rörrenovering, för att åtgärda fel hos enskilda ledningar.

Tätskiktens skick spelar också in

Som regel är tätskiktens livslängd omkring 30 år. Det är delvis det här som rekommendationen om stambyte vart 30:e till vart 60:e år baseras på. Svaret på frågan ”stambyte – hur ofta?” kan ibland variera med huset i åtanke. I vissa fastigheter bör man kanske inte vänta längre än 30 år på att byta stammarna – men det bör absolut inte gå längre än 60 år mellan bytena.

Dränering eller så kallat markarbetet är en av de viktigaste sakerna för att ett hus ska hålla länge. Med dålig dränering så riskerar man stora problem med fukt eller vatten, eller i värsta fall kan det även leda till översvämning.

För att ett bygga ska bli bra så är dränering/markarbete A och O. Utan bra dränering så kommer ditt hus inte att vara skyddat mot fukt och vatten, något som innebär att huset troligtvis kommer att angripas av mögel eller andra problem förknippade med fukt. I värsta fall kan en otillräcklig dränering/markarbete leda till översvämning och stora kostnader. Kolla gärna med ditt försäkringsbolag vad de har för villkor när det gäller skador som uppkommer i samband med otillräcklig dränering/markarbete.

Så här går dränering/markarbete till

Man kan göra dränering/markarbete på en mängd olika sätt men ofta så gräver man diken runt omkring huset för att kunna installera dräneringsrör och dukar som leder bort vatten och fukt. På så vis skapar dräneringen en slags vägg mellan husets grund och utsidan. Om du behöver dränering/markarbete för din tomt så bör du kontakta några olika professionella entreprenörer som kan ge dig olika offerter för vad arbetet kommer att kosta. Då kan du även se hur de kommer att genomföra arbetet samt vilken typ av teknik för dränering/markarbete de kommer att använda. För att dessa entreprenörer ska kunna ge ett seriöst förslag så kommer de behöva besöka och se över just ditt hus.

Oavsett vilken teknik som används så brukar arbetet börja med att man gräver upp runt omkring huset. Detta bör göras i omgångar så att huset inte riskerar att destabiliseras. Detta grävande görs oftast med en grävskopa. Om det redan finns en befintlig dränering så kommer de gamla rören att sedan behövas ta bort. Därefter läggs den nya dräneringen in som ofta består av en fuktisolering av något slag. Rådfråga din entreprenör vilket typ av material de föredrar att använda. Därefter så använder man grus för att fylla igen hålen eftersom de leder bort vatten som samlas runt huset. Att se till att dränering/markarbete är tillräcklig är ett enkelt sätt att se till att dit hus håller längre.

Funderar du på att måla om ditt hus men har svårt att välja kulör? På vårt måleri i Huddinge får du hjälp om hur du ska tänka när du väljer kulör. Här kommer vi med några tips. Be färgaffären att få låna hem några olika kulörer och provmåla. Måla en del av fasaden som nås både av skugga och sol. Titta på avstånd. Klara och skarpa färger på nära håll kan ofta bli alltför överväldigande om du ser färgen på en så stor yta som ditt hus, dag efter dag.

Naturfärger harmonierar med omgivningen
Ett tips är att välja naturfärger. De står sig vackert mot den omgivande naturen och harmonierar med naturliga material som taktegel, betong och järnräcken. Stockholm anses av många vara en av världens vackraste städer. Anledning till det är många, men färgsättningen är absolut en viktig del. Många hus har målade fasader, alla i kulörer hämtade från naturen. Sandstensfärgat i nyanser från brunt och gult till orange, rött och milt rosa är det vanligaste, men även grönt och Konserthusets blåa nyans förekommer. Fasadens kulör bryts av med vanligtvis vit, svart eller brunt för dörrar, fönster, bröstningar och andra detaljer. Andra naturliga kulörer som präglar Sveriges städer är rött, brunt och orange tegel samt sten och betong i olika grå och svarta nyanser. Dessa nyanser passar även bra för hus med målade fasader.

Om du ska måla om ditt hus i en avvikande kulör kan du behöva söka bygglov hos kommunen. Detta gäller om ditt hus ligger inom detaljplanerat område. Det finns exempel på när husägare fått klagomål från grannar och där kommunen beslutar att huset ska målas om. Hör med din målare i Huddinge om vad som gäller.

Falurött och svart trätjära
Av tradition målas fortfarande många hus i Sverige i falurött med vita eller svarta knutar. Falurött förekommer inte bara i Dalarna som man kan tro, utan i stora delar av Sverige. Både småländska torp och bevarade 1800-talshus i Stockholms innerstad är målade i falurött, liksom ståtliga herrgårdar med vackra verandor. Anledningen till att falu rödfärg blivit något av en symbol för svenska trähus är inte bara för att falurött är en vacker kulör, utan för att den är en naturlig slamfärg som både skyddar träet från väta och låter det andas. Liknande egenskaper har den traditionella trätjäran, som ofta tillsätts med svart pigment.

Kompletterande färgval
Slutligen behöver du fundera över kompletterande färgval. Gavlar, fönsterpartier, dörrar, vindskivor och balkonger är detaljer som kan målas i en avvikande färg. Vitt, svart och brunt är vanligast. Men det kan också vara effektfullt med exempelvis en blå nyans till ett vitt hus, eller till ett mörkare blått hus. Glöm heller inte att se till taket. Beroende på takets lutning sätter det en stor prägel på husets färgsättning som helhet. Vill du ha hjälp med att välja kulör rekommenderar vi dig att kontakta din målare i Huddinge.